Övergångar
Konstmuseet i norr
2019–2020


Den 17 augusti 2019 på National­älvens dag samlades ortsbor och enga­gerade åskådare vid hem­bygds­gården i Kurra­vaara för att delta i sjö­sättningen och släppet av ett stort rött klot i Torne älv. Med detta går starten för konst­projektet Övergångar och för en vind­lande och oförut­sägbar resa genom västra Europas sista stora oreglerade vatten­system. En resa som genom naturens krafter och människors engage­mang kommer att ta klotet över 300 km genom byar, forsar, vikar och sel innan det till slut fastnar i bak­vattnet vid Jock­fall och slås till spillror mot klipporna.

Övergångar är ett verk som pågick under nästan ett års tid (augusti­-­december 2019 och maj­-­augusti 2020) längs med Torne älv, Tärendö älv och Kalix älv och genom­fördes som en del av Konst­museet i Norrs läns­över­gripande verk­samhet. Ett verk som utspelade sig långt borta från den vita kubens väggar, men invånarna längs med älvarna har kunnat följa från första parkett.

I Norrbotten har älvarna sedan urminnes tider fungerat som sam­hällenas livs­nerv – en källa till mat, rekreation och för­sörj­ning. Flottningen var upp­rinn­elsen till utveck­lingen av skogs­industrin och under lång tid det enda sättet att trans­portera timmer från skogarna i inlandet till såg­verken och hamnarna vid kusten. Flott­ningen byggde på ett nära sam­arbete mellan vattnets kraft och mänsklig hjälp och upp­hörde i Kalix­älven först 1977. Vatten­kraften har också spelat en central roll för gruv­industrin i Norr­botten och utveck­lingen av väl­färds­sam­hället Sverige. Nytt­jandet av älvarna har haft stora kon­se­kven­ser för såväl människor som natur. Eko­system har rubbats, människor har tvingats flytta och kraft­verken har hindrat fiskarnas lek.

Jenny Nordmark är uppväxt i Gammel­gården några kilo­meter från Kalix­älvens mynning och fick tidigt lära sig att älven var något att vara stolt över och ett resultat av många människors kamp. Under 1970- och 1980-talet hotades Kalix­älven av utbyggnad och explo­atering, ett hot som fick människor i byar och sam­hällen att gå samman. Kom­mittén för Kaitum och Kalix älvar bildades och protester och aktioner orga­ni­se­rades. 1983 genom­fördes bland annat Budkavlen med människor som paddlade genom hela Kalix älv; från källan i Kaitum vid foten av Kebne­kaise till utloppet i Kalix vid Botten­viken. Aktionen var ett sätt att rikta blick­arna på de out­byggda älvarna, med namn­under­skrifter som samlats in längs vägen, och tillslut, efter många års kamp, beslutade Riks­dagen 1986 att de fyra större norr­ländska älvarna, Kalix älv, Torne älv, Pite älv och Vindel­älven skulle skyddas. 1993 stärktes skyddet ytter­ligare då älvarna klassades som National­älvar och fredades från utbyggnad.

Idag står Norrbotten ännu en gång i fokus när nya stor­skaliga ingrepp planeras som en del i om­ställ­ningen av sam­hället till fossil­fri pro­duk­tion. Med verket Över­gångar har Jenny Nord­mark velat sätta fokus på det lokala land­skapet och på de berät­telser, kun­skaper och minnen som älvarna rymmer och naturen bär. Likt en bad­boll på drift eller en knapp­nål på en karta har klotet markerat ut platser och posi­tioner och satt en kedja av hän­delser och aktivi­teter i rullning, både i det fysiska land­skapet och i digi­tala rum. Verket har skapat stor aktiv­itet i bya­grupper på sociala medier och vid två till­fällen fick det Konst­museet i Norrs hemsida att krascha när alltför många sam­tidigt ville upp­datera sig om klotets position.

Man brukar talas om levande älvar. I boken Över­gångar, bok­släpp hösten 2021, lever älven genom de bilder, kom­men­tarer och dialoger som klotets färd aktiverat. Till­sammans bildar de en guide till och en berät­telse om ett älv­land­skap, om klimat och liv, sam­hälle och konst och namn på platser som idag håller på att för­svinna.


Nästa arbete

Hem
Mark