Ortdrivaren
2024

Kvarteret Ortdrivaren, ritat av arkitekten Ralph Erskine, uppfördes 1959–1964 då Kiruna växte från municipalsamhälle till stad. I samband med nya malmfyndigheter i berggrunden och övergången till underjordsbrytning expanderade statligt ägda gruvbolaget LKAB kraftigt med stor bostadsbrist som följd. En ny generalplan skapades med syfte att öka bostads- bebyggelsen, sanera centrum från trähus och bygga moderna storskaliga byggnader i betong. Det var här min morfar kom in, när kvarteret skulle byggas. Han byggde framförallt gjutformar till broar, men också till hus byggda av betong, materialet som skulle bygga upp det moderna samhället. Under en period arbetade han med Malmbanan, när transporten av järnmalm skulle öka, från Kiruna till Narvik och vidare ut i världen. Namnet ortdrivaren kommer från gruvbrytningen, från när tunnlar byggs i berget genom borrning, sprängning och då lösa stenar avlägsnas. I över hundra år har brytningen successivt gått djupare ner i berget och följt malmkroppen som lutar sig in under staden. Ju mer malm som bryts desto mer sjunker berget ovanför, markytan påverkas och till slutuppstår markdeformationer. Det är de större husen i betong somtagit mest skada av rörelserna, på grund av sin mindre töjbara förmåga. Trähusen däremot står oftare opåverkade och kan i många fall flyttas till en ny plats. När kvarteret Ortdrivaren därför revsanvändes betongen som utfyllnadsmassa till det tidigare garaget, tvättstugan, bastun, potatiskällaren, förråden och det gamla pannrummet som hade byggts om av dom boende till en föreningslokal. Sammanlagt fanns i kvarteret 138 lägenheter, från ettor till femmor, 12 lokaler och 85 garageplatser samt ett tidigare missionshus.

Jag besökte Ortdrivaren för första gången med min morfar på 90-talet när han ville återse de husen han varit med och byggt. När jag 2014 besökte samma kvarter stötte jag av en händelse på styrelseordföranden som bodde högst upp i huset. Jag fick gästa hans och hans frus hem och tog en bild, på deras vardagsrumsfönster med utsikt över gruvan. Spetsgardinerna, figurinerna och en lampa var en tydlig stilkrock med byggnaden. Bilden inspirerade mig senare att använda gardiner från tjänstemännens fönster i en konstnärlig dokumentation av det nu rivna stadshuset Igloo. Gardiner från tjänstemännens fönster, med sin blandning av det personligt valda och det offentligt upphandlade. Enligt berättelsen blev variationen i stadshuset för stor så det togs beslutatt tjänsterummen mot huvudentrén och Hjalmar Lundbohmsvägen skulle ha enhetliga gardiner för att inte se ut som ett flerbostadshus.

När jag anlitade vävdamer från Kiruna till att väva en rana av de tillvaratagna gardinerna, visade det sig att jag hade besökt en av dem några år tidigare och det var hennes vardagsrumsfönster jag hade fotat. Vävdamerna kom från L KA B:s vävstuga i kvarteret Ortdrivaren.

Tillsammans med Arild som under trettio år var ordförande i föreningen besökte jag de tjugotal boende som bott i kvarteret längst, och igen någon månad senare, när husen var tömda på människor och deras tillhörigheter. I min dokumentation av kvarteret, en rundvandring i husen, från källaren till översta våningen, skönjs lager av tid och det liv som levts. De boende, ständigt närvarande. I val av tapeter, köksinredning och avtryck som lämnats kvar. Solen som var tänkt att värma lägenheterna som vetter mot väster och utsikten stoppas av neddragna persienner. Och utsikten som numera inte finns, är slående vacker och samtidigt brutal. Den privata sfären som blickar ut mot gruvområdet vars bolagsbyggnad, med sina tretton våningar tornar upp sig och blickar tillbaka från andra sidan om slukhålet, det nu rivna kvarteret och det gamla centrumet. Deponihögarna med gråberg från de nattliga sprängningarna i gruvan växer för varje år och skymmer fjällvärlden med Kebnekaises smältande snö på toppen. Gruvan, nu 1 365 meter ner i berget, är orsaken till att kvarteret rivs, samma orsak som dess tillblivelse.

Grafisk form: Research and development

Med stöd från Konstnärsnämnden, Längmanska kulturfonden och Region norr.